Trodde aldrig jag skulle sakna någon så mycket som jag saknar dig min vän.
Varför skulle detta hända just dig? vi har var vänner så länge, och nu inser jag att jag har svikit min bästa vän. Jag har inte viljat lyssna på dig, inte frågat hur du mår, inte umgåtts med dig på ett tag. Varför är jag så dum? Och nu så vet du ingenting alls. Vill bara åka till dig och be om ursäkt för allt, krama dig säga att allt kommer bli bra. Men du vill inte, du är så rädd. Jag förstår dig gumman, jag förstår din rädsla. Men allt kommer bli bra med tiden. Jag kommer snart och hälsar på dig för du är ju trots allt som min syster. Och när detta är över ska jag aldrig svika dig igen! det gör så ont. För mig och alla andra, kan inte låta bli att fälla några tårar när jag tänker på dig.

förlåt! vi löser detta gumman.